Buller & ljudnivå på arbetsplatsen

Fakta och information om buller och ljudnivå på arbetsplats och kontor.

Information om ljudnivåer på arbetsplats och kontor

Lär dig mer om vilka ljudnivåer som gäller för arbetsplatser och kontorslandskap. Se våra produkter för bättre ljudmiljö i kontor & offentlig miljö ›

Exponering av buller på arbetsplatser

Utdrag ur: Arbetsmiljöverkets författningssamling om Buller, AFS 2005:16.

Det finns inte någon undre gräns då bullerdämpande åtgärder inte längre är motiverande. Bedömningen får göras från fall till fall.

Bullerbegränsning vid själva ljudkällan är i allmänhet den mest ekonomiska och effektiva metoden. Vid planering och projektering och inköp av ny utrustning har Arbetsmiljöverket i AFS 2005:16 angett gränsvärden för olika miljöer:

Nivå 1

Arbetsförhållande med krav på stadigvarande koncentration och på säker taluppfattbarhet.

Ex. Undervisning (där maskiner och andra bullerkällor normalt inte används i undervisningen) 35 dB*.

Nivå 2

Arbetsförhållande med stora krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat.

Ex. Kontorsarbete, Patientsamtal, Sammanträden 40 dB*

Nivå 3

Arbetsförhållande där det är betydelsefullt att kunna samtala eller stadigvarande krav på precision , snabbhet eller uppmärksamhet.

Ex. Processkontroll och fjärrstyrning. Manuell montering, kontroll, sortering, packning, lagerarbeten. Servering i restauranger (ej discotek). 55dB

Nivå 4

Arbetsmiljöer med bullriga maskiner och utrustning.

Ex. Praktiskt arbete med maskiner och processer i verkstäder och industri. Jord- och skogsbruk, bygg och anläggningsverksamhet. Betjäning av last- och transportutrustning. Arbete i dansrestauranger och diskotek. 75 dB*

Maxnivåer för daglig exponering av buller på arbetsplatser har satts till mellan 80-85 dB.

(*Exponering under normal arbetsdag av Daglig bullerexponeringsnivå dB).

Frågor & svar om ljudnivå på arbetsplats och kontor

Här hittar du vanligt förekommande frågor och svar om ljudnivå och ljudmiljö på kontor och arbetsplatser.

Vilka regler gäller och vilka gränsvärden finns för buller i kontorslandskap?

Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16).

Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter.

Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Hur får jag reda på vilken bullernivå jag har i mina lokaler?

Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.

Om den dagliga bullerexponeringsnivån uppmäts till 85 dB i en lokal. Måste man ha på sig hörselskydd oavsett tidslängd på vistelsen i den bullriga miljön eller enbart när man är där en hel arbetsdag?

Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB.

I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB.

I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.

Vem har ansvaret när personalen i en verksamhet störs av buller från en annan verksamhet i samma fastighet och kan man ställa krav på hyresvärden eller den andra verksamhetsutövaren att åtgärda problemet?

Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).

Varför har Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket olika krav när det gäller ljudnivåer i samband med till exempel konserter och diskotek där det både finns besökande allmänhet och personal som arbetar?

För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).

Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön.

Buller, folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.

Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen, pdf, öppnas i nytt fönster

Vilka krav kan man ställa när det gäller periodiskt återkommande störande ljud i kontorsmiljö där det finns behov av stadigvarande koncentration under hela arbetsdagen? De störande ljuden kommer från annan verksamhet i byggnaden.

I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet.

Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär.

Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.

Vilka regler gäller för överhörning mellan rum och ut mot korridorer i samband med patientarbete?

Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.

Mer produkter inom kontor & offentliga miljöer

Vi erbjuder produkter för effektiv ljudisolering och ljuddämpning av kontorslandskap och offentliga miljöer.

Telefon: